En blogg från Högskolan i Borås

måndag 19 mars 2012

Kampala 1 - kontaktresa för MFS

Dessa rader kommer från Kampala, Uganda, där jag landade i förrgår kväll. Syftet med resan, som går både hit och till olika ställen i Kenya, är att skapa kontakter för studenter som vill åka på MFS (Minor Field Studies). Det handlar om att återuppta gamla bekantskaper och om att skapa nya nätverk. Förra året hade vi på BHS några studenter som ville till Östafrika, men det var ingen MFS-ansökan som det blev något riktigt med. Nu vill vi få ändring på det, genom att försöka erbjuda goda kontakter och förhoppningsvis intressanta projekt att följa.

Idag prövar jag att blogga med hjälp av min mobil-app – och kanske blir det bra, kanske blir det oläsligt.

Studenter kan ansöka om MFS-stipendium för undersökningar och skrivande av uppsatser i utvecklingsländer. Självklart skall undersökningen ha relevans för landet man åker till, liksom den behöver ha en ämnesmässig hemhörighet inom den egna utbildningen. Ett minimikrav är att man stannar i åtta veckor i det mottagande landet. När internationella programkontoret lyfter fram MFS som en möjlighet, så är det både för att ge studenterna en chans till internationalisering – och för att ge universiteten och högkolorna möjligheter att skapa mer internationella nätverk och kunskaper, något som bidrar till kvaliteten på utbildningarna.

Här i Kampala, skall jag träffa två gamla kollegor, som båda varit doktorander på BHS. Efter doktorsexamen, arbetar de nu på olika avdelningar av universitetsbiblioteket på Makerere University i Kampala. Det skall bli spännande att höra dem berätta om sina erfarenheter sedan de kom tillbaks till Uganda och att få del av deras syn på det här med kontaktpersonskapet. Dessutom har de utlovat mig en träff med företrädare för East African School of Library and Information Science, på samma universitet. Jag tar inte ut något i förskott vad gäller det sistnämnda mötet. Vi får helt enkelt se vad som kommer ut av det – men finns det intresse för ett vidare samarbete (om mötet blir av), får man ta det i ett nästa steg. Dessutom bygger den form av samarbete som det i sådana fall kan handla om, på lärares deltagande och drivande.

Under dagen igår, kunde man se mig gå genom halva Kampalas industriområde, från hotellet och ner till gamla Kampala centrum, där marknader och marknadsgator avlöste varandra. Så gjorde också taxiparkeringarna (de vita bussarna kallas taxi). Kontexten är så viktig i ett samarbete och för den egna förståelsen. Därför är promenader eller turer genom olika delar av samhället nästan oumbärliga, som en del i kunskapsuppbyggandet. Såväl marknadslivet som trafiken var lugna, eftersom det var söndag. Då är många på landet hos sina familjer, eller i kyrkan, för de som är kristna. Vädret var perfekt för någon med vit hy som spenderat hela vintern i tjocka kläder uppe i norr. Regnen har börjat, så morgonen bjöd på nederbörd och eftermiddagen på dis.
Taxi stalls nere i gamla Kampala. Marknadsstånden skall tas bort.
För någon som har bott i Nairobi, var känslan av att på något vis vara hemma överväldigande: dofter, färger, ljus, tempo. Men i den kulliga staden, har livet förstås sin egen form och det är ju inte självklart att jag kan tala swahili med alla jag möter. För vissa är det östafrikanska språket förknippat med militär, tortyr och förtryck. Det beror på vem man frågar och varifrån i landet den personen kommer. Så det bästa vore förstås att lära sig luganda. Min fortsatta promenad ledde mig i varje fall till de lite mer chica kvarteren, med lyxiga hotell och parlament. Här bjöds på mindre folkliv och fler stora avenyer. En av dem förde mig till det stora shoppingcentrat med två kenyanska supermarkets och en sydafrikansk klädkedja som kronjuveler.

Valpropaganda.
På eftermiddag och kväll igår, passade jag på att träffa en norsk kollega, som arbetar på ett yrkesutbildande universitet. Detta universitet har bland annat utbildningar i textil konst (utöver olika former av ingenjörskap, jordbruk, ekonomi och pedagogik). Kanske hade det varit något för den vetgirige och internationellt intresserade företrädaren för Högskolan i Borås, att bygga vidare på kontakterna där?

Nu ska jag förbereda mig för dagens första möte.



Veronica Trépagny
Internationell koordinator
Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar