En blogg från Högskolan i Borås

torsdag 12 december 2013

Att tänka efter innan, det positiva med möjligheter och vad gör-om-mig-program har med upptäcksfärd och lera att göra, Johan Norling (VHB) på Erasmus Jobbskuggning, destination Hull University

Dear all,

Dag 4 & 5. What drives you to sabotage yourself? (No worries, det är tv:n i bakgrunden, om extrem viktminskning tror jag). Nåväl, alla angriper Erasmus på sitt sätt. Vi lär, anammar kulturer, beter oss, lyssnar, talar, tja gör det mesta enligt invanda mönster. Med våra egna filter. Jag har tagit mig an Erasmus jobbskuggning på mitt sätt och sammanfattar det rakt av med att jag nöjd. Öppna ögon, genuina handslag, bra diskussioner, glada miner, glimten i ögat, vettiga resultat. Hm.. vid närmare eftertanke är surret i hotell-bakgrunden ett "gör-om-mig-program". Är vanligtvis inte helt förtjust i formatet, men kanske tjänar det en poäng.

Givetvis förstår jag att ett av Erasmus syften är att se och lära, knyta kontakter och utvecklas. Alla på sitt vis. Den här upptäckfärden är en lerbit bland många som knådar och formar framtid med dess dåtid fram till möjligheter. Möjlighet som i att utvecklas i arbetet. Utveckla nya kontakter. Som i att Jonathan Cant gärna kommer till oss för att prata funding när vi riggar konferens. Som i tips. Som i att vi eventuellt har luskat rätt på ny partner till ett potentiellt Horizon 2020-projekt. Som i att många från Hull är intresserade av att besöka oss i Borås. Som i att nyss nämnd skara gärna vill veta mer om vad som gör just våra internationella koordinatorer lyckosamma med Erasmus. Se och lära går båda vägar. Nå, jag skall varken överdriva eller (på ett lite svenskt korrekt vis) förhålla mig alltför försiktig till effekterna av den här typen av upptäcktsfärd. Låt oss så här långt bara konstatera att färden skapar goda förutsättningar till möjligheter. I min värld är möjligheter bra.

Det här blir mitt sista inlägg i bloggen avseende Hull. I dag levde jag i Jonathan Cants skugga och det var fruktbart. Sannolikt hörs vi igen. Vi rullar i riktning mot att öka extern finansiering på Högskolan i Borås och då tänker jag mig att dessa kontakter är bra. Lite som att vi skaffar oss fler ess i rockärmen, även om liknelsen inte är perfekt. Dagen avslutades i Venn-building hos Sian Alexander (Press Office & Internal Communication). Mina förhoppningar att lära mer om framförallt internkommunikation infriades. Dessutom ingick bonus i form av insikter i deras pressarbete. Plus white coffee. Plus snabb, entusiastisk journalist-engelska. En engelsk sportbil i chickenrace med en Volvo av äldre årsmodell, med Jaguardrömmar. Många skratt. Engagemang. Bra! Som många gånger tidigare hittade vi gemensamma nämnare, i rutiner, tänk, utmaningar, ja - mycket. Där nämnare saknades blev ekvationen intressant. Föreställer mig att mitt jobbskuggarprogram går i samma anda imorgon. Dag 5. Tema för dagen är Marketing & Communication, Web and Event, träffar managers med ansvar för dessa områden.

I normalfall är det jag som riggar möten av olika slag. Nu när det låg i händerna hos andra kändes det annorlunda. Kanske ovant. En hel vecka i händerna på Hull University. Ska jag lyfta något som jag borde ägnat mer eftertanke innan (så resonerar sannolikt ett kontrollfreak) så är det nog den andra sidan av besöket. Jag har fokuserat mycket på vilka jag skall träffa, varför och haft universitetet och människorna för min inre syn. Jag glömde staden Hull, att se annat, kultur, något museum, tja - tryckt på mer om detta innan och kanske tagit en tur med någon insatt för att fånga staden. Nu återstår avslutningsmiddag och jag skall se till att tacka för arrangemanget. Det har varit bra. Men bra vill bli bättre. Innanför skalet på upptäcktsresa ligger frön till nya idéer. Sådana har jag för vana att vattna. Väl hemma finner jag säkert några krukor idéer och förslag lite längre bak strax över nacken. Möjligtvis plockar jag fram några. För att ge mitt bidrag till framtida processer. Trots allt. Det kan ge nya möjligheter. I min värld är möjligheter bra.

Over and out.

onsdag 11 december 2013

Att valla ett stökigt må-bra-huvud och hur Hundår förädlade det engelska språket, Johan Norling (VHB) på Erasmus Jobbskuggning, destination Hull University

Dear all,

Dag 3. Vädret går mot kallare och Enterprise Centre är en vit byggnad i hjärtat av Hull University Campus. Den ser modern ut. Futuristisk. Snygg. Som vår egen, nya. Byggnaderna som omgärdar ser gamla ut. Bilden ljuger inte. Enterpise Centre strävar framåt mot nya idéer, nya företag, knowledge exchange, etcetera. Det är en bra bild, tänker jag. Michelle Watson möter mig i receptionen, hon är Deputy Director of Knowledge Exchange och ser ut att jobba med entreprenörskap. "Coffee or tea? White coffee, please."Jag har en föreställning om att alla avdelningar har sina egna koder, attityder, sätt att klä sig, kulturer. Jag kallar mig open minded, easy going, har kommunikationsvetenskap i ryggen. Som ursäkt. En del av min föreställning vigs åt att människorna är litegrann som byggnaden. Kanske en aning rappare, språket snabbare, mer "kostym-wise". Det stämmer. Att jag har föreställningar. Jag hänger med. Det går bra.

Då kör vi. Möte. Älg. Tumstock. IKEA. Skratt. Diskussion. Paula Gouldthorpe - Enterprise & Entrepreneurship Manager - "nice to meet you too". Hon och Michelle Watson presenterar Enterprise Center. Eftersom mina frågor blir instick och är många, diskussionerna intressanta, är vi inte färdiga när Rob Singh - Commersial Development Officer - och Samantha Madden - Business Development Manager/Knowledge Transfer - dyker upp som planerat. Frågorna studsar tillbaka till mig och efter 1h, 2h, 3h, 4 mot 1, (4 med 1) och två koppar white coffee - jobbar de grå cellerna fortfarande för mig. Som små vita möss i ett snurrande spring-hjul. Något stökiga. Slipade. Kreativa. De mår bra. Hittar ingen synonym till hundår när vi kommer in på utmaningarna med entreprenörskap och jag provar skämtsamt med Dog year. Jag ger mig i kast med Gordon Brown och funding till forskning. The progress. Diskussionerna utvecklas. Jag förklarar det svenska systemet, CSN, risken att yngre generationer har "curlande system" till skillnad från det engelska och så det vanliga om curlande föräldrar och plötsligt beskriver jag curling. Vi pratar om att valla katter, utbyter erfarenheter och uttryck på svenska och engelska. Om att koordinera möten. Koordinera projekt. Vi hittar gemensamma nämnare, många sådana, ekvationerna går ihop. En bibba material. Tiden flyr.

To sum up. Fick ett återkopplande mail från teamet för en stund sen om att de verkligen uppskattade informationsutbytet och dagen som sådan. Det gjorde mig glad. De har numera etablerat uttrycket Dog Year. Tack. Faktum är att just ikväll när jag skriver detta känns det som om mitt huvud har gjort ett hundår på en dag. Det är bra antar jag. It's the way it should be. I guess.  

Dagen avslutas med Jackie and Mike from Faculty of Health and Social Care. De besökte oss i Borås. De vill hemskt gärna komma tillbaka. De uppskattade verkligen sin tid hos oss. En sak till, det verkar som om fler från Hull University vill komma till oss. Det är utmärkt förmodar jag. Ett kvitto på att vi gör saker som är bra. Hur många kan vi ta emot?

... känner att hjärnan är en muskel som har träningsvärk. Det är en bra känsla. Jag hinner för första gången med att röra mig ner till Old Town. Jag vallar hjärnan. Lite luft. Hem igen.

"If a man empties his purse into his head no one can take it away from him. An investment in knowledge always pays the best interest."
- Benjamin Franklin (1706 - 1790)

Over and out.

tisdag 10 december 2013

Genuina handslag och hur en älg och en taxichafför kan hjälpa en svensk på engelsk mark. Johan Norling (VHB) på Erasmus Jobbskuggning, destination Hull University

Dear all,

Dag 0. Landvetter: heavy snowfall och minus 10 när planet lyfte mot Köpenhamn för byte till Humberside Airport. En flygtur senare med tidsskillnad minus 1h befann jag mig i 10 plus. Våren har kommit. Den norra engelska luften känns fjärran London. I taxin rullar min engelska fram, ganska behagligt. Taxichafförens engelska rullar snabbare. Han berättar om the floading last thursday. Fotboll. Tigers. Vi kör förbi deras stadium. Slog Liverpool med 3-1. Med stolthet i rösten säger han: Hull ska bli City of Culture 2017. På engelska förstås. Han belönas med tip. Vi skakar hand. Hjärnan tar sig sakta över till vänster sida av vägen. Förväntan. Förberedelser. Lägger information på minnet. En resa mellan flygplats och hotell är en god källa till framtida samtalsämnen. En genväg till Hull. Taxichaffören tog en omväg. Visade lite mer.

Dag 1. Hull University was founded 1927 och när jag i sakta gemak rör mig mellan de gamla universitetsbyggnaderna i mörkt tegel infinner sig en blandad känsla av gillande och nostalgi. Universitetet känns genuint. Bra. Nostalgin, förstår jag snart, är sprungen ur min egen tid som student i Melbourne. Till och med dofterna i morgonluften känns vid: framtid, möjligheter, friendship. Bra. Jag passerar Venn building och Middleton Hall och når Calder building. Jag är svensk, jag är i tid. Bra.

Mitt program på Hull University har tack vare VHBs gästprofessor Kate Galvin blivit tillräckligt intensivt för att skapa många olika möten med personer av intresse, tillräckligt intensivt för att borga för god natts sömn. Allt i sin ordning. Första dagen vigdes åt The Faculty of Health and Social Care. Träff med Kate Galvin och med Jeanette Gildchrist. Bra möten och guided tour on campus. Tips, notera gärna: "I brought a little bit of Sweden". En liten symbolisk gåva kan ha stor betydelse. Jag ska gå rakt på sak. HBs utbud kan förbättras för att bli kompatibelt med den här typen av resa. Jag har tagit lite smått, lagt till och gjort en "installation". Jag har med mig tumstock (den är bra) och penna snyggt lindat tillsammans som en stafettstav med HB-tygband som rosett. Uppå denna sitter en liten mjukis-älg med svensk flagga på magen och magneter i fötterna. Det är en hit. Skratt. Dubbla handslag. Små detaljer. Hm.. ändå viktiga. Det syns att man har tänkt till, även i detaljer. Att man vill väl. Vill mycket.

Lunch med Dean Professor Steven Ersser. Mycket bra möte. Vi pratar utökat samarbete mellan universiteten. Betonar vikten av att gå armkrok mot Horizon 2020. Pratar om hur. Pratar om älg. Genuina handslag. Bra möte. Fler möten. God natts sömn.

Dag 2. Kallare idag. Fortfarande vår i luften. Det är december och jag börjar dagen hos Staff Development och diskuterar The Researcher Development Framework med Linda Marshall. Många idéer. Isbrytare: älg. Många frågor om älg, (måste uppdatera mig om älgens utbredning i Västra Götalandsregionen). Det för samtalet närmre Borås, till Högskolan i Borås, till VHB. Vi utbyter information och det ena leder till det andra - mitt intresse i frågorna kring Researcher Development och våra fördjupade diskussioner uppgraderar min eftermiddag. Plötsligt är jag bokad på workhop: Personality and Difference - an introduction for managers vid Hull University med Caroline Hodgson på Staff Department. Det tar vid 14.00 efter lunch och möte med Jeanette Gildchrist som arbetar med liknande frågor som undertecknad. Informationen packas, levereras, mottages. Jobbskuggandet är mångfacetterat. Dag 2 var mycket lyckad. Förväntan och förberedelser. Små detaljer. Genvägar och omvägar.

Jag har tillbringat en resdag och så två dagar på engelsk mark. Det känns som en vecka. Jag uppskattar att information och erfarenheter går båda vägar. Att engelskan rullar. Att jag har mycket att bidra med. Mina engelska kollegor likaså. Erasmus as it should be. Imorgon träffar jag Michelle och Paula och möjligen Bill på Enterprise Centre och på torsdag jobbskuggar jag Jonathan Cant - Manager Research Funding Office. Kate Galvin har påtalat att jag kommer komma bra överens med Jonathan. Det bådar gott, hon känner oss båda. Då har han humor. Kate förresten, henne gav jag en bok om vad som gör svenskar till svenskar. Kate kommer tillbaka till oss i Borås 2014, på fortsatt gästprofessur. Jag intalar mig att hon kommer att förstå oss ännu bättre nu. Som innebörden av fika, fredagsmys och lördagsgodis.

Tre dagar kvar.

Over and out.